Gustav försöker få ihop deltagardemokrati med valdemokrati. För mig fungerar det i Gustavs version – vi verkar efterfråga samma sak ifrån en fungerande ”valdemokrati” eller ”deltagardemokrati” – men frågan är om det håller semantiskt?
Från mitt perspektiv är nämligen ”delaktighet” i besluten fel term – ”deltagande” likaså. Frågan är då om deltagardemokratin håller för både mig och Gustav, eller om vi båda är ute efter något annat?
Låt oss ta det som en gemensam resa och börja med ordet ”delaktig”.
För mig kan man enkelt skilja semantiskt på begreppen makt, inflytande och delaktighet, genom att säga att…
- Makt innebär möjligheten att bestämma utgången av ett beslut.
- Inflytande innebär möjligheten att påverka tgången av ett beslut.
- Delaktighet innebär möjlighet att ta del av utgången av ett beslut.
Det är kanske en något för enkel semantisk genomgång, men om detta håller skulle jag vilja hävda att det är MAKT som både Gustav och jag är ute efter – oavsett om man väljer representanter eller inte så ska medborgarna alltid ha makt över besluten.
Ta sedan ordet ”deltagande”, om vi nu ska prata om deltagardemokrati.
För mig är ordet ett av de mer otympliga, symboliserat av hur inflytande kallas internationellt – för ”participation”. Svårigheten ligger då naturligtvis i att deltagande blir vad som helst som kännetecknar att en person agerar på något sätt – det kan rent av vara att den agerar för att någon annan vill det eller för att den är så illa tvungen. Man tappar det aktiva valet när ett ord bara betecknar något yttre som sker – det blir lite som att aktivitet har ett självändamål och att det enda man bör eftersträva är att medborgarna ökar sin aktivitet.
Så tror jag egentligen att varken jag eller Gustav tänker.
För oss verkar det ändå som om det viktiga är att de valda representanterna inte missbrukar sitt mandat – sedan om det kräver mycket eller lite aktivitet från medborgarnas sida är en annan fråga.
